Ett plastigt klimat – Intervju Ellen Palm, doktorand Miljö- och Energisystem Lunds Universitet

Plast bidrar till klimatförändringen

Ellen Palm Lunds Universitet

Ellen Palm, Doktorand, Lunds Universitet

 

Det är skillnad på plast och plast. Eftersom vissa plaster innehåller miljö- och hälsoskadliga ämnen går de inte att återvinna. Det är den typen av plast vi bränner på Filbornaverket och genererar energi av. Gifterna fångar vi upp i rökgasreningen. Men plast i restavfallet är en företeelse vi helst vill slippa. När plasten eldas i våra förbränningsverk ger den utsläpp i form av fossil koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Även om det finns åtgärder för att minimera plast i restavfallet är en av de viktigaste insatserna en bra och noggrann sopsortering i hemmet. Många argumenterar att problemet med plaster inte kan lösas i avfallsledet utan att ansvaret bör ligga i design- och produktionsledet. Det har sporrat till en hel del spännande kreativa och innovativa lösningar i tillverkningsstadiet. Stärkelse och proteiner från vete har till exempel visat sig vara bra komponenter att tillverka plast av, likaså mjölkprotein. Dessutom finns det forskare som försöker göra plasten i sig biologiskt nedbrytbar.

 

Plaster är otippat spännande tycker vi och vi ville gräva oss djupare i ämnet. Turligt nog för oss hade Ellen Palm, doktorand i Miljö- och Energisystem vid Lunds Universitet, tid att svara på några frågor.

 

Hej Ellen! Du är forskare och doktorand på Lunds Universitet. Du forskar bland annat inom vad som kallas hållbara plaster. Berätta. Varför är detta viktigt?

Min forskning handlar om att analysera plast ur ett hållbarhets- och systemperspektiv. Plaster är ofta ett bra material som leder till miljö- och hälsovinster för både individen och samhället, men att det tillverkas från fossila råvaror (olja) och att delar av materialet hamnar i naturen är problem som behöver adresseras. Vi fokuserar på vilka alternativa råvaror som är intressanta för en fossilfri plast och hur man kan förändra den politiska styrningen av plast.

 

Hur påverkar plasterna vår miljö negativt idag? Vilka är de största utmaningarna?    

I vår forskning undersöker vi framförallt hur plasten kan bli fossilfri, alltså hur plasten kan existera i en framtid utan utsläpp av koldioxid från olja. Idag används ca 8% av all olja till plasttillverkning och på så sätt bidrar plast till klimatförändringarna, och om vi ska nå nollutsläpp så måste alltså även plasten tillverkas av en förnybar kolkälla. Sen finns det andra stora utmaningar vad gäller nedskräpning, återvinning, etc. 

 

Ditt examensarbete på LTH handlade om att tillverka plast av koldioxid. Spännande! Kan du berätta mer? Finns det fler trender och innovativa lösningar på g?

Det händer väldigt mycket kring plast just nu, både vad gäller innovativa tekniska lösningar och ökad politisk styrning. Att plast idag till nästa 100% tillverkas av olja är som sagt en av de utmaningar vi står inför när det gäller omställning till ett fossilfritt samhälle. Det är sannolikt att vi kommer fortsätta vilja ha plast även om 40-50 år, men för att det ska vara hållbart måste bland annat råvaran vara förnybar. Ett alternativ är att använda kolet i koldioxid istället kolet i olja eller växter. Det kan låta långsökt och galet men det är en (teknisk) verklighet redan idag. Det kostar mer och kräver mer energi men i en fossilfri värld med begränsade resurser av biomassa och ett fortsatt behov av plast, kan koldioxid komma att bli en av många användbara råvaror.

 

Vad kan vi som privatpersoner göra för att hantera plast bättre i samhället och bidra ännu mer till positiv miljöutveckling?

Som privatperson tycker jag att det finns två saker att göra: återvinna den plast man konsumerar och förändra normen kring nedskräpning. Många hävdar att de aldrig skräpar ner men statistiken visar att nästan alla gör det. Det är ju väldigt svårt att förändra något som du inte ens tror att du gör. Så istället skulle du kunna påpeka andras nedskräpning. För att förverkliga det kan du sätt upp ett kvantifierbart mål, exempelvis: ”När jag står på busshållplatsen/perrongen ska jag varannan dag påpeka om någon skräpar ner”. Känns samtalet med en okänd människa obehagligt kan du istället plocka #ettskräpomdagen och sprida ditt budskap på sociala media.

 

Dela och ge oss bra energi!